Dödsstraff på export

22 juni 2019

USA-stödda alliansen SDF (Syrian Democratic Force) har överlämnat franska jihadister till Irak. Dessa ställs nu inför irakisk domstol och riskerar dömas till dödsstraff. En stor majoritet av de franska väljarna anser att det är helt i sin ordning. 

Mot detta strider internationella överenskommelser att inte lämna ut brottslingar till länder som torterar eller dömer till dödsstraff. 

Hur ser jag själv på detta? Reptilhjärnan säjer – ja skicka dem till Irak, låt dem få smaka på sin egen medicin, döm dem till döden. Trots att jag är emot dödsstraff är första tanken denna. 

Reptilhjärnan, som är den mest primitiva delen av hjärnan och har till uppgift att reagera snabbt på yttre hot, oavsett om det handlar om ett lejon eller en kollega. När reptilhjärnan har grepp om oss tar vi inte de mest övervägda besluten vi kan. I istället väljer vi den lösning som ger snabbast belöning.

Då träder pannlooben in och ifrågasätter reptilhjärnan. Tänker en tanke till om man så vill. Kan vi exportera dödsstraff? Man tror att det finns ett avtal mellan Irak och Frankrike som handlar om militärt stöd och ren ekonomisk ersättning på åtskilliga miljoner, kanske miljarder. Om det är så kan man tänka sig att rättsstater sätter exporten i system. Stater med rymliga rättsprinciper erbjuder sig, mot en rimlig eller orimlig ersättning lösa problemet med tex IS-jihadister. -Vi tar hand om era jihadister. Ja säjer politikerna i ”rättsstaterna”. Bra lösning, då lägger vi problemet någon annanstans och vi kan fortsätta att vara en ”rättsstat”. 

Men vill vi verkligen ha en grupp ”avfallsstater” som liksom fattiga stater som tar hand om plastavfall från de rika länderna även tar hand om mänskligt avfall. 

Detta utbyte kan leda in oss på en otrevlig väg. Om vi börjar tänka på samma sätt när det gäller den kostsamma humaniteten – tex hur vi ska ta hand om svårt handikappade. Ska vi kunna skicka dem till länder som inte alls ser lika humant som den ”humana” staten ser på dessa människor? 

SLUTSATS: Vi ska noga tänka över konsekvenserna för världen och för vårt samhälle om vi accepterar ”reptilhjärne”-principer i rättslagstiftningen. Hämnden finns ju inbyggt i straffet som en del i folkets rättsmedvetande för att skapa legitimitet åt pannlobens mera resonerande perspektiv och konsekvenser av straffet. 

Kommentarer inaktiverade.